Klassisk poesi blir underhållande folkbildning

Folkbildning kan låta lite mossigt. Men rätt förpackat kan det bli riktigt underhållande.

Publicerad 5 januari 2019

Detta är en ledare i Ölandsbladet. Tidningens politiska hållning är obunden och ledaren ska fungera som en röst för Öland.

Den klassiska folkbildningen tycks vara på väg ut. Idag räcker det med att enkelt leta på Google för att få fram information om vilket år Napoleon föddes eller när fyren Långe Erik stod klar. Varför bry sig om att plugga in den kunskapen?

Men det finns exempel på motsatsen också. Här på Öland gör inte minst hembygdsrörelsen sitt bästa för att låta historien bli levande i nuet och förmedla viktig kunskap till nya generationer.

Annons

På TV har ”På spåret” under många år blivit ett ljus i mörkret för den som uppskattar klassisk folkbildning.

Fredrik Lindström är domare i det programmet och i nya TV-serien ”Helt lyriskt” lyckas han göra underhållning av klassisk poesi. Här får artister välja en dikt och tonsätta den och samtidigt får Lindström chansen att dels berätta om skaldernas liv, dels om den tid de levde och verkade i.

I veckans avsnitt (finns på SVT Play) var det den öländske skalden Erik Johan Stagnelius som tillsammans med Bodil Malmsten stod i fokus.

Stagnelius, född i Gärdslösa 1793, blev endast 29 år ung. Han dog i Stockholm 1823, för snart 200 år sedan. Var har hans poesi att säga oss idag?

Rätt mycket är svaret. För den känsla av utanförskap och starka känslor som Stagnelius så skickligt satte ord till är inte begränsad till den tidsperiod då den skrevs, de känslorna är eviga.

Att skaldens liv blev kort, med alkohol och droger som sällskap, gör att levnadsödet måhända känns aktuellt för ungdomar idag.

Geijers hustru undrade ”var geniet bor i en så förfallen otrevlig hydda” efter att ha träffat Stagnelius. Visst lockar ett sådant omdöme till att läsa fler texter av skalden från Gärdslösa.

I ”Helt lyriskt” fick Mattias Alkberg göra en tonsättning av en av skaldens mest kända och mest gripande dikter, ”Till förruttnelsen”. Litteraturvetaren Jonas Ellerström förklarade diktens innebörd och Mattias Alkberg valde att ge texten en poppig inramning. Fredrik Lindström lyckades berätta intressant om skaldens liv, men också om den tid, romantiken, då personen bakom verket lyftes fram mer än tidigare.

Kort sagt, folkbildning och underhållning samsas i en form som visar att poesi från förr har en plats också i nuet.