Ledare: ”Ett öländskt Kronan-museum känns inte längre aktuellt”

Ölandsbladet har skrivit kilometerspalter om Kronan och vår tidigare redaktionschef Kurt Lundgren gjorde också en bok om Stora Cronan, som skeppet ursprungligen hette.

Vår saknade redaktionschef försatte aldrig ett tillfälle att försöka driva frågan om ett öländskt Kronan-museum. Det har också varit Ölandsbladets linje, egentligen ända sedan de första dykningarna 1981.

Nu 39 år senare känns i ärlighetens namn inte frågan om ett eget Kronan-museum jättehet. Under de närmare 40 år som passerat har det hänt mycket på Öland inom det historiska området.

Vi ser till exempel hur Sandby borg lockar intressenter från hela världen. Hövdingabyn Rosendal på norra Öland lyfts fram i populärhistoriska tidskrifter och Alvarets hemligheter har hamnat i ny dager, senast de brunnsliknande locken som användes för att utveckla fototekniken.

Nej, det känns som att tiden för ett eget Kronan-museum sprungit förbi. Sammanfattningen av Kronans utgrävningar på länsmuseet i Kalmar är bra.

Men ja, ett öländskt museum behövs däremot och där skulle delar av Kronan kunna vara en del av historiken. Kronans förlisning 1676 fick stor betydelse för Öland under många år efteråt.

1677 så låg Öland utan försvar och hela ön brändes och skövlades. Utgångspunkt för danskarna var Gråborg, som varit starkt danskpåverkat ända sedan järnåldern.

Om detta, konsekvensen av att den svenska flottan försvann skulle kunna bli underlag för en avdelning på ett öländskt historiskt museum - tillsammans med guldskatter, fornborgar och Ölandsbrons tillkomst.

Och ur den aspekten så spelar det nog ingen roll om det finns fler kanoner på Östersjöns botten att plocka upp. Några av de 35 000 föremål som hittats och tagits om hand borde kunna vara Öland till gagn om vi i framtiden får ett öländskt museum.

Flera av besättningsmännen ombord var ölänningar. Och just ölänningarna borde vara i centrum för ett öländskt museum. De är viktigare än alla regalskepp som funnits!