1. Avdelningararrow-down
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down

Oro och omsorg

Vi lever i en värld om mer än något annat präglas av oro. Så har det varit länge, så har det funnits anledning till länge. Men aldrig har det kommit så nära som nu. För så många. För dig och mig.
Mor och barn. Veckans Ögonblicksbild andas Omsorg. Bilden är hämtad från Ölandsbladets instagramkonto #öbilden.
Foto: Tin Eriksson

När oron handlar om vad som händer i andra länder och i andra delar av världen, som det alltid finns anledning till, kan den påverka på oss på olika sätt. Kanske genom att vi har kontakt med människor som bor där. Eller genom de nyheter och rapporter vi får från sådana platser. Krig, sjukdomar, fattigdom, flyktingläger, drunknande barn och vuxna på Medelhavet och en rad andra ting. Valda ledare som är oberäkneliga och ibland till och med hotfulla.

Även om det är svårt är den oron lättare att leva med än om den som kommer riktigt nära. Riktigt nära. Så som sker i dessa dagar.

quote
Ibland kan vi spendera åratal utan att leva alls, och plötsligt koncentreras våra liv i ett unikt ögonblick.

ERBJUDANDE!

Allt innehåll på olandsbladet.se, appen MinÖlandsbladet och e-tidning tis, tors, lör. Endast 1 krona första månaden! (ord pris 99 kr)

Kanske vill du varken läsa eller prata om den situation med en helt ny sjukdom som sköljer över världen, också över Sverige. Också i vår omedelbara närhet.

Men för att vi skall kunna agera ansvarsfullt är det så oerhört viktigt att vi låter oron komma nära, och förstår att situationen gäller dig och mig. Nära oss var och en. Inte de andra, därborta. Det är när vi förstår det som det blir lättare att leva efter de restriktioner som vi får till oss och som skall hjälpa oss igenom den världsomfattande sjukdomen och oron.

Restriktioner kan kännas tunga och begränsande. Men de kan också leda till att vi hjälper varandra. Har lite extra omsorg om varandra. När vi inser att vi är sköra blir det ett tillfälle att säga ”Kan jag hjälpa dig?” ”Behöver du något?”

Vi får inte komma för nära varandra rent fysiskt. Men kanske kan det istället leda till att vi kommer närmare varandra i tanken. Att vi tar ansvar, inte bara för mig själv utan också för varandra. Du är du och jag är jag. Tillsammans blir vi ett Vi. Tillsammans kan vi göra underverk för varandra.

Av ständig oro...

Av ständig oro för stort och smått
jag blev alltmera en igelkott.
Gott folk som klampar min väg förbi
de viskar ofta om hysteri.
Och några talar om stämning
och de moderna om hämning.
Gott folk må prata vad helst dom vill:
mej kryper ingen för nära till.
Jag har en fullgod repertoar
av tricks och konster till självförsvar.
Jag önskar inte bli biten
fast jag är konstig och liten.
Ja, konstig är jag till övermått
och en besynnerlig igelkott.
Ty dessa spjut som jag sträcker ut
har genomborrat mej själv förut.
Så ber jag, vänligen, bara
gott folk att låta mej vara.
Nils Ferlin