Folkbildaren Gillis Hammar ”uppmostrades” i Mörbylånga köping

Så inleds berättelsen om Gillis Hammar skriven av Kjell E Johansson, publicerad i Skriftserien 1996.

Gillis Hammar föddes i Vickleby den 14 april 1887. Hans far var sjöman, liksom hans morfar, som en tid svarade för färjetrafiken från Beijershamn till Kalmar. Då pojken var tio år dog hans mamma, och tre mostrar i Mörbylånga tog hand om hans uppfostran. Sedan följde läroverket i Kalmar, studier i Lund och rektor för Birkagårdens folkhögskola. Förkämpe för judiska flyktingar på 1930-talet, folkbildare och diktare (se Hymn till Mörbylånga, artikelserien Mörbylånga köping 200 år, del 2). I opposition mot eftergifter för Hitler gjorde han 1944 ett politiskt försök med Radikala Lands-föreningen. Han dog 27 oktober 1981 och ligger begravd på Löts kyrkogård på östra Öland.

Äldre folkbildare, folkhögskoleelever och Mörbylångabor minns honom, men yngre personer har knappast hört hans namn. Ändå är Gillis Hammar en öländsk kulturpersonlighet med förankring i hela landet. Tusentals människor har påverkats av hans tankar, formuleringar och handlingar.

De ogifta systrarna Medelius var för sin tid mycket självständiga kvinnor. De hade utbildat sig och skaffat sig arbeten på posten, på telegrafen och i skolan. Till deras namn knyts nykterhetsarbete, musik, litteraturintresse och frispråkighet. Gillis Hammar sa själv att han ”uppmostrats” vid torget i Mörbylånga. De tre mostrarna hade bidragit till hans självständighet och förmåga att bryta med invanda föreställningar.

Tre yrkesverksamma kvinnor uppmostrade en kämpande humanist, antifascist och folkbildare. Ute på torget spelade han som tonåring tennis med Lisa Albihn, en öländsflicka som skulle bli hans hustru.

Både Gillis och Lisa studerade i Lund. Lisa studerade språk och matematik och skaffade sig lärarutbildning. Gillis läste historia, ekonomi och politik. Han drogs till radikala kretsar och deltog i den vänsterorienterade studentföreningen DYG (De yngre gubbarna) där Ernst Wigforss och Östen Undén hörde till förgrundsfigurerna.

Gillis Hammars radikalism tog sig uttryck i självständighet och vilja att förändra. Han var antifascist och i hjärtat syndikalist. För många dåtidens ölänningar framstod detta som nog så skrämmande. Däremot fanns det större förståelse för hans klara avståndstagande från kommunismen.

Hammar betonade det historiska arvet och till det räknade han sitt öländska ursprung. I sina dikter återvänder han gång på gång till det öländska. Vilken ölänning kan motstå ”Ölänningar i främmande land” och de suggestiva raderna:

”Det finns en ö med dimblå kust / som deras hemland är”

Dikten handlar om dem som lever i förskingringen långt borta från Öland. De har förts bort av en storm med fast och hårdhänt hand. Långt borta i främmande länder uppfyller de sina plikter såsom de lärt sig hemmavid. De röjde mark och odlade jord.

Här springer Gillis Hammars kärlek till hembygden fram. Han förblir genom livet en ölänning som reser till främmande land men som samtidigt står fast i det öländska alvaret.

På Birkagårdens folkhögskola införde Gillis Hammar ett nytt undervisningsämne som han kallade modern historia, och i centrum stod demokratins kris i Italien, Sovjetunionen och Tyskland. Han hörde till dem som först varnade för diktaturerna och såg tidigt vilken fara Hitler innebar. Under andra världskriget hörde han till Kämpande demokrati och kretsen kring Ture Nermans tidskrift Trots Allt!

Med ett sådant klart ställningstagande mot Hitlers diktatur ställde Gillis Hammar självklart upp för dem som flydde från nazismen. På Birkagårdens folkhögskola försökte Gillis och Lisa Hammar med äkta värme och medkänsla hjälpa flyktingarna. De kämpade mot ogina och till och med antisemitiska tjänstemän och myndigheter. Gillis försökte hindra utvisningar och Lisa ordnade i stor skala gratis kurser i svenska språket. De gjorde sitt hem till en privat öppen flyktingmottagning, en av de få under denna bistra tid. Gillis och Lisa var ej enbart medkännande – de var i högsta grad kämpande människor. I flyktingfrågan stod Gillis och Lisa och deras vänner ganska ensamma i sin kamp, men de gav inte upp.

Även om Gillis Hammar under huvudparten av sin livsgärning verkade på främmande ort framstår han ändå som en bygdens son för äldre ölänningar. Han representerar bildningsideal och tänkesätt som hotas i ett genomkommersialiserat samhälle. Därför är det viktigt att han på nytt lyfts fram och att hans dikter även i fortsättningen reciteras.

Ur ”Folkbildaren Gillis Hammar”, text Kjell E Johansson i Skriftserien 1996. Bearbetning: Maria Wiell